Ikväll skulle vi ut och kuta ihop Emil och jag. Precis när vi skulle ut så var det mästarnas mästare på tv. Synd att missa det, men vår runda var nog bättre än tv. Emil tog täten och fick bestämma tempo och riktning. Vi sprang rakt ut i skogen, över gamla åkrar och på vägar med djupa traktorspår. Vi blev blötare och blötare av både svett och lervälling. Emil hade satt sikte på stupet. När vi sprang över steniga stigar på en skoterled var vi nästan framme. Jag kutade upp och ned frivilligt, och hur jag gjorde det? Jag flög fram. Hela passet var en lättsam överraskning. Jag körde idioten tills hjärtat höll på att hoppa ur bröstkorgen. Ändå kändes hela rundan snabb och enkelt genomförd. 32 min senare var vi hemma igen. Vet inte hur långt vi sprang, men det känns som en mindre viktig sak när man känner att träningen var givande. Nya stigar, nya upplevelser, bättre självförtroende och ett par rejält skitiga skor fick jag ikväll. Idag var en bra dag!
Tror inte jag kan ha de här skorna på gymmet mer. Eller vad tror ni?
Det var leriga skor det! Men lät som ett grymt roligt pass... blir nyfiken på vart i Rättvik ni bor.
SvaraRaderadu får det att låta så sjukt härligt att va ute och springa. Har själv börjat få spring i benet och sneglar avundsjukt på alla joggare som far runt... damn mitt knaggliga knä!
SvaraRaderaJonna - vi bor i Born, norr om Rättvik.
SvaraRaderaLina - Du får ta och köpa dig ett knäskydd och sen är det bara att ut och kuta!