Jag väljer lyckan

Även om livet inte alltid är enkelt och flyter på, så försöker jag att se det positiva. Det finns mycket i livet som är orättvist och jobbigt, men det försöker jag sortera bort. Varför låta det finnas i livet om det bara medför ont? Mitt liv är inte en dans på rosor. Är någons det? Jag försöker. Det blir inte bättre för att man lägger sig ner och tycker synd om sig själv. Även om man behöver de där dagarna då allt känns piss, för att känna skillnaden då allt känns så fantastiskt! Jag är glad att de bra dagarna äntligen vinner över de dåliga.

Jag har tyckt att det är väldigt skönt att sova länge på morgonen, men jag har kommit på att det är ännu bättre att gå upp tidigt och ta en lång morgonpromenad. Att möta dagen tidigt när den nästan inte vaknat. Naturen känns orörd och allt känns möjligt. Bara jag där och då! Så nu skippar jag sovmorgon.

Jag är glad att få åldras, varje dag så lär jag känna mig själv mer och mer. Jag är med och styr mitt liv nu. Det fanns en period i mitt liv då jag bara satt på passagerarsidan och följde med. Det kanske låter klyschigt, men jag har valt lyckan. Även om jag väljer att få må dåligt ibland, så väljer jag att må bra de flesta dagarna.

Pappa fyller år idag så jag var till honom och gjorde höstfint. Det känns ok nu att han bor i himlen. Orättvist, men ok. Jag har ju så mycket annat att vara glad för, för det som gör mig olycklig har jag ju sorterat bort!

Tiden går fort, men sakta.

Idag är det 5 år sen du lämnade oss. 5 år sen vår familj hamnade i chock. Även min syster blev sjuk den sommaren. Tacka gud för att du fick leva (grattis i efterskott på din 35 årsdag!). Dagarna går, sommar blir till vinter, tiden läker alla sår. Du är för evigt älskad och saknad. Pappa jag älskar dig! <3

Önskelista

När det är jul och födelsedagar ska man tydligen önska sig saker. Ytligt och obetydelsefullt i det stora hela, men ibland mår man bra av att vara ytlig.

Kära tomten jag önskar mig:

• Armbandsur, gärna från DKNY
• presentkort på Åhléns
• presentkort på Adlibris
• presentkort på ICA maxi
• presentkort på Djurmagazinet
• perkulator
• ny vinterjacka
• schampoo, balsam. värmeskydd, vax och spray från Rock it
• kollegieblock, pennor, bläckpatroner och skrivarpapper
• ny bil, gärna en diesel passat
• tvättmaskin och torktumlare
• SPA/hotellweekend för Emil och mig
• utlandsresa, gärna med inslag av äventyr och sol
• fast bredband med hög hastighet
• en spark
• löparkläder från Nike eller Adidas
• en till sportBH från Champion, lika som jag har gärna i vitt.
• gymkort, gärna på Koppjärk

Det finns säker fler saker jag skulle bli glad av under julgranen men just nu är det detta jag kommer på. Tack tomten.

Ps. Hinner du inte med alla dessa juklappar så vill jag påminna dig om att jag snart fyller år. DS.

Juletid

Önskar bara att allt kunde vara lite lättare ibland. När livet piskar mot kinden som en isande vintervind är det svårt att le tillbaka. Det finns så mycket att vara lycklig över, men ibland är det svårt att se, när det som snurrar i huvudet är allt som är skit. Det är snart jul och allt jag kan tänka på att den kommer att firas utan min familj. Eftersom pappa har lämnat jordelivet, och mamma inte visar någon som helst antydan till att vilja leva sitt så blir det genast lite svårare att njuta av familjetraditioner. Mina syskon kommer att fira jul på sina egna håll och alla gamla i min släkt har även dem lämnat jorden. Eller man kanske skulle säga att de ligger i den? Det är så jävla svårt att fokusera på rätt saker när hjärtat brister och tårarna rinner ner för min kind.

Det är så svårt att inte vara fylld av avund när Emils familj är så "hel". Jag menar inte att jag önskar honom olycka. Det är bara så tråkigt att han, men inte jag kan gå hem till sina föräldrar och hälsa på. Ringa till sin pappa och fråga om råd, och att han har er mamma som bryr sig om honom. Att hans pappa kan hjälpa oss med huset, men inte min. Om vi får barn att hans mamma och pappa kan få bli farföräldrar men min pappa kommer aldrig få träffa våra barn. Jag har alltid haft en liten bild i mitt huvud om hur det skulle vara att få barn och hur fint det skulle vara när mina föräldrar kom för att hälsa på och beskåda miraklet. Det kommer aldrig ske i mitt fall.

Tur är att Emil och hans familj ger mig kärlek, men det räcker inte hela vägen när det blåser kallt!

Sockar

Idag har jag tassat runt i sockar hela dagen. Har knappt lämnat huset. Jag har varit en husmoder idag. Tvättat och hängt fyra tvättar, dammsugit, rensat i flyttlådor och nyss lagade jag tacos till Emil och mig. Emil har hyrt en golvslip och kör för fullt i vardagsrummet. Vi kan inte bestämma oss för vad vi ska ha det i för färg. Vitt, grått, petrol , lila, svart eller brunt. Vet ni hur många snygga färger det finns? Skulle vara praktiskt om det bara fanns en snygg färg.

Igår hade vi en trevlig fika med Emils familj. Vi firade en kille som fyller åtta på söndag och det nyaste tillskottet som bara är en vecka gammal. Efter det drog jag på Zumba. Det var riktigt skoj.

Appråpå gammal så läste jag om en gumma i FaluKuriren idag, som fyller 100 år i januari. Vilken lady. En riktig krutgumma. Hon hade barnbarns barnbarn. Hennes egna barn var tydligen lite gaggiga, de var ju runt 80. Tänk vad mycket man måste få vart med om om man får bli så gammal. både mycket glädje och sorg. tänker på att min pappa endast fick vara med hennes halva liv. Tänk om han hade fått levt till 100 och fått barnbarns barnbarn. Det är något speciellt med gamla människor. De har sån skön inställning till livet. Synd att i de yrken som jag har kommit nära äldre aldrig har haft någon tid för dom.

Allt handlar bara om pengar och hur fort allt ska gå. Hur mycket pengar som ska sparas osv. Vi borde uppskatta våra äldre, och ta oss tid för dom. Det är ju trots allt där i från vi kommer och alla blir vi gamla en dag om vi har tur.