Emil kom hem med ett paket igår, inte till mig dock. Emils pappa fyllde år igår. Vi satt hela eftermiddagen och suktade efter tårtan vi föreställde oss det skulle bjudas på. Det blev ingen fika. Vi hade köpt present, men fick ingen tårta. Besvikelsen är total. Nu hoppas vi stenhårt på att det blir tårta idag eller imorgon. Paketet vill till sin ägare.
Presenter är ju överraskningar som öppnas och höga förväntningar finns på innehåll. Mottagaren vet inte vad som finns där inne. En överraskning. Det får mig genast att tänka på alla brudar i min omgivning som går runt med en överraskning i magen. Det är fler än jag kan räkna på mina båda händer jag vet som väntar barn detta år, eller nyss fått. Hur kommer det sig? Varför ska så många ha bebis just nu? Är det för att jag har blivit så gammal och är i en barnafödande ålder? Jag som känner mig så ung. Det är ju konstigt att ju äldre jag blir, desto svårare är det att fatta hur gammal jag är (speciellt när jag är i mitt livs bästa form, haha). Ibland får jag tänka efter för att säga rätt när folk frågar hur gammal jag är. Då är det lättare att svara vilket år jag är född istället, då får de själva räkna ut hur många år jag hunnit fylla. Kul är det hur som helst med alla bebisar som ploppar ut likt knopparna på våren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar