I månens sken

Efter ett tio timmars pass på praktiken och 20 mil i bilen, var det med stor glädje jag hoppade i träningskläderna, snörade på mig skorna och begav mig ut på vinterlöpning i månskenet när jag kom hem.

Man väljer själv hur man vill tänka.

Den positiva tänker:

• Månen skiner, stjärnhimlen är otroligt vacker.
• -4, perfekt löpväder
• Jag blir pigg av en löptur (tänk att göra av med energi kan ge så mycket energi)
• Jag är frisk och stark, tack för att jag KAN springa!

Den negativa tänker:

• Det är kolsvart ute.
• -4, glöm det jag fryser ihjäl.
• Gud vad skön soffan är. Jag blir nog pigg av en tupplur (oftast blir man mer trött av det).
• Jag kan ju träna i morgon.

Igår var jag den positiva tjejen. Varje steg kändes lätt och när jag sprang genom Gärdsjö och tittade upp på stjärnhimlen blev jag nästan tårögd. Tänk att få vara med om detta. Vårt land är så vackert, och jag vill se så mycket jag kan. Sommar, vår, höst och vinter så otroligt att få uppleva alla årstider. Ibland tar vi det för givet. När jag tycker det går tungt brukar jag tänka, jag är frisk, ung och stark! Tänker på de som är sjuka eller nära anhöriga som gått bort alldeles för tidigt, och så springer jag några extra steg för dom. Då känner jag mig extra stark.

Soffan känns aldrig så skön som efter träning och en lång varm dusch.